Vi föds inte alla lika och väl är det. I alla tider har det funnits människor som inte uppträder, tänker och uttrycker sig som alla andra. Det kan bero på sjukdom eller ett funktionshinder, men det hindrar inte att sådana personligheter har mycket att ge åt andra. En sådan person är Linda Hammar.
Snabbfakta om Linda Hammar
| Född | 1972 |
| Familj | Föräldrarna Tiina och Lars samt brodern Filip |
| TV-serier | I en annan del av Köping, Välkommen till Köping |
| Utmärkelse | Utsågs av Aftonbladet till Årets kvinna 2007 |
Behandling av människor med funktionshinder
Idag är vi väldigt försiktiga när vi talar om människor vars psykiska eller fysiska egenskaper avviker från det vi anser vara det normala. Men redan från början stöter vi på problem, eftersom vi inte ens kan definiera vad som är normalt. Vårt språkbruk har också förändrats. Att säga att en person har ett handikapp eller är utvecklingsstörd kan uppfattas som nedsättande.
Vi får ta hjälp av Socialstyrelsen för att utveckla begreppen:
- Funktionsnedsättning
Nedsatt psykisk, fysisk eller intellektuell förmåga. Tillståndet kan ha uppkommit av sjukdom, vara medfött eller ha tillkommit av skada. En funktionsnedsättning kan vara tillfällig och övergående eller vara bestående.
- Funktionshinder
En person hindras från att göra något för att omgivningen inte är tillgänglig. Tidigare användes begreppet handikapp som dock inte bör användas idag.
- Funktionsvariation
Med detta menas att egenskaper och förmågor hos människor är olika i hela befolkningen.
Vårt sätt att tala om, behandla och bemöta avvikande människor har drastiskt förändrats under de senaste femtio åren. I början av 1900-talet sattes personer med psykiska problem in på sinnessjukhus eller dårhus. Så sent som 1958 döptes dessa institutioner om till mentalsjukhus. I slutet av 1960-talet fanns 26 000 vårdtagare på dessa mentalsjukhus. De flesta har idag avvecklats till förmån för mer humana vårdformer och benämns sluten psykiatrisk vård.
Under slutet av 1800-talet inrättades vanföreanstalter för barn som hade olika typer av rörelsehinder. Dessa anstalter drevs av välgörenhet, till att börja med. På anstalterna erhölls ortopedisk behandling och även yrkesutbildning, bland annat till skomakare, skräddare och bokbindare. De som vistats på sådana anstalter kan vittna om en auktoritär behandling och utan hänsyn till barnens integritet.
Idag har de flesta människor med funktionsnedsättningar flyttat ut i samhället. De kan bo i gruppboende och vi kan möta dem i vardagen på ett naturligt sätt. Och inte minst kan vi följa dem på TV och teater. De program som gjorts med Linda Hammar från Köping och med teatergruppen “Glada Hudik” är lysande exempel på vad som kan göras för att skingra fördomar om människor som är lite annorlunda.
Linda Hammar – diagnos
Vi fick lära känna Linda i TV-programmet “I en annan del av Köping”. Linda är uppvuxen i Köping tillsammans med sin välkände bror Filip Hammar. Filip har kärleksfullt berättat om sin uppväxt med Linda. Vilken sjukdom eller diagnos har då Linda? Sanningen är den att det inte finns någon utredd diagnos förutom att Linda har någon form av skada på hjärnan. Det hindrar henne inte från att vara duktig på att memorera det hon läst, medan hon däremot har svårt att räkna.
Det tog lång tid innan Linda började resa sig upp och gå. Som radiopratare berättade Filip Hammar om en händelse med sin syster Linda. Familjen var på besök hos farföräldrarna i Tomelilla. Plötsligt reste sig Linda och tog några stapplande steg på golvet. Ingen trodde sina ögon. Hennes första steg skulle dock firas och familjen åkte in till Ystad för att gå på krog. Någon dag efter skulle familjen med bil återvända hem till Köping. Med jämna mellanrum gjordes uppehåll på resan för att kontrollera att Linda fortfarande kunde gå.
Tummen upp för Linda Hammar
Programmen med Linda Hammar är bra exempel på den livsglädje som finns hos människor med olika funktionsnedsättningar. Och den glädjen sprider de till oss, som tror oss vara normala. En bidragande orsak till att programmen blivit så populära är att Linda är en sådan estradör. En talang som förmodligen ligger i släkten. Hennes bror är inte särskilt blyg av sig och hennes far var enligt sanningsenliga vittnen en riktig spexare redan i folkskolan, där han spelade skolteater.
Linda ger oss också några ord om hur vi ska bemöta människor med funktionsvariationer:
- Ta oss som vi är och vi är alla lika mycket värda
- Fråga om det är något du undrar över
- Jag säger till om jag behöver hjälp men vill först försöka själv
- Ta hänsyn och var rädd om folk
- Säg inte dumma saker till den som är annorlunda
